En ödla som ändrar färg, en fladdermus med tjocka tummar, en giftig orm som fått sitt namn efter en kinesisk mytomspunnen gudinna och en trädgroda med hud som liknar tjock mossa. Det är några av de 380 nya arter som beskrivits av forskare i den biologiskt rika Mekongregionen under 2021 och 2022, enligt en ny WWF-rapport.
– Det är fantastiskt att forskarna fortsätter att hitta så många nya arter. Men eftersom flera av dem redan är utrotningshotade, uppmanar WWF regeringarna i denna region att öka skyddet för dessa fantastiska varelser och deras livsmiljöer, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.
Rapporten, som WWF tagit fram, heter New Species Discoveries -22 Report. Den innehåller information om de nya arterna som hundratals forskare från universitet, naturvårdsorganisationer och forskningsinstitut beskrivit för vetenskapen de senaste två åren. De har tillsammans upptäckt 290 växter, 19 fiskar, 24 groddjur, 46 kräldjur och ett däggdjur i Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam.
Det innebär att det totala antalet arter som hittats i Mekong-regionen sedan 1997 nu är uppe i 3 389 arter. I denna region har djurens livsmiljöer försvunnit snabbt eftersom skogarna huggits ned och en storskalig industrialisering har satt hård press på regionens naturresurser. En stor del av de däggdjur som bara finns på denna plats är globalt hotade.
– Även om dessa nyupptäckta arter är nya för vetenskapen har de troligen funnits i Mekong-regionen i miljontals år. Det är en tydlig påminnelse om att de funnits där väldigt länge innan oss människor. Därför har vi också en skyldighet att göra allt för att stoppa utrotningen och skydda deras livsmiljöer, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert på WWF.
Enligt Living Planet Report 2022 har bestånden av vilda ryggradsdjur i världen i snitt minskat med 69 procent mellan 1970 och 2018. I Mekongländerna samarbetar WWF med statliga, ideella och privata samarbetspartners för att utöka skyddet av hotade arter och deras livsmiljö.
WWF arbetar bland annat med att skydda ikoniska arter som asiatiska elefanter, Irrawaddy-delfiner och tigrar, liksom skogar, floder och hav som djuren är beroende av. För att stoppa utrotningen av vilda djur, arbetar WWF med att få till bättre och fler skyddade områden, stoppa illegala marknader och näthandel med vilda djur samt den ekonomiska brottslighet som följer med den.

Några av höjdpunkterna i rapporten:
• Den kambodjanska blåfärgade (blue-crested) agamen, Calotes Goetzi,en aggressiv ödla som ändrar färg som en försvarsmekanism. Den har hittats nära en arkeologisk plats från Angkortiden.
• Hayes’ thick thumbed myotis , en musörad fladdermus i släktet myotis med stora tummar. Det blev en ny art efter att man hittat ett exemplar på ett ungerskt museum, som funnit där i 20 år.
• Khois mossgroda, theloderma Khoii, är ett stort, spektakulärt och mossgrönt fynd. Färgen hjälper den att smälta in i lavar och den mossbeklädda steniga, lummiga bakgrunden.
• Suzhens krait, Bungarus Suzhenae, är en extremt giftig orm, som fått sitt namn efter Bai Su Zhen. Hon är en ormgudinna från en kinesisk myt som kallas Legenden om den vita ormen.
• Dendrobium fuscifaucium är en mini-orkidé med lysande rosa och klargul färg som gör att de liknar de populära karaktärerna i Mupparna.
• Cleyera bokorensis är som hotas av en nyetablering i Kambodja i form av kasino, dammar och bostadsområde.
• Vietnams thailändska krokodilsalamander, Tylototriton Thaiorum. Den är hotad av såväl expansion av jordbruket som skogsavverkning. Dessutom används delar av dessa salamandrar som ett traditionellt botemedel mot buksmärtor och parasitinfektioner.
• Thailands nya geckoödla (bent-toed gecko) Cyrtodactylus Rukhadeva har fått sitt namn efter en mytisk trädnymf – Rukha Deva – som lever i träd och skyddar skogarna. Den upptäcktes i Tenasserimbergen som gränsar till Myanmar. • En ny art av geckoödla har upptäckts i Laos huvudstad Vientiane, och även denna ödlas hemvist håller på att försvinna på grund av byggprojekt.
• En semiakvatisk orm, Hebius terrakarenorum, har hittats i Dawna-Tenasserim-landskapet mellan Thailand och Myanmar. Den är 650 mm lång och identifierades genom att man hittat överkörda exemplar som samlats in under ett decennium och några foton.