Medan skymningen faller över Mekongfloden förbereder besättningen middag på flodstranden. Guiden samlar ihop drivved vid strandkanten, dränker den med bensin ur en liten flaska och kastar på en tändsticka. Under tiden kommer båtkaptenen ut ur skogen med bambulängder. Hukande förvandlar han dem till grillspett. När lågorna dött ut och askan blivit vit är han redo att laga mat.

Du är på en fyra dagars flodresa med den sju man starka besättningen på en 135 fots långbåt i teak som ligger i floden mellan Luang Prabang, i hjärtat av norra Laos och Huay Xai, vid landets västra gräns till Thailand. Båten, som rymmer högst fyra passagerare i två snyggt inredda hytter, är ett av de exklusiva sätten att resa genom gränslandet längs Mekong. Med sitt mörkt polerade däck, ett vasstak och väggar fyllda med konstnärligt framställda kartor och sepia-fotografier av människor i traditionell klädsel, omsluter fartyget passagerarna i en fantastisk resa i den långsamma floden.

Från Luang Prabang tar rutten dig nordost tills Mekong gör en sväng tillbaka och går västerut mot Thailand och slingrade sig under tjocka teak- och tamarindträd. Varje kväll förtöjer de vid en strand där din lilla grupp kan simma före middagen medan besättningen tar fram stolar, träbord och en rad flaskor för att göra martini och andra drinkar på stranden.

Det här är en resa genom gränslandet, en chans att se bylivet som blomstrar i bambuhus längs floden. Så det känns bara passande att flaskorna med gin och Campari i slutet av din sista dag byts till förmån för den lokala riswhiskyen, Lao Lao, som du sett destilleras i plasttunnor i en by nedströms; att fällstolarna med gångjärn i mässing ersätts av stockar runt elden; och att hotelltjänstens formalitet ersattes av en lätt gemytlighet.
Mekanikern kom ut från maskinrummet och styrmannen kommit ner från bryggan. Det blir en ledig kväll och natt och alla samlas på stranden tillsammans.