Enligt WHO blir varje år omkring 5 miljoner människor i världen ormbitna och av dessa dör åtminstone 100 000 människor av bettet. I Thailand – som har ett antal giftiga ormarter och flera dödsfall per år – har giftormar blivit ett växande hot mot människan.
Med landets befolkningsökning krymper de fria landområdena och människan flyttar allt närmare vilda djur och livsfarliga reptiler. Indien är också de land som har flest dödsfall från ormbett. Förvisso finns det gott om giftormar, men orsaken till dödsfallen är främst brist på ormserum och dålig medicinsk vård. Samma upptäckt har man gjort i Thailand.
För den som är fascinerad av livsfarliga reptiler, både giftiga och kramgoa, är ormfarmen på Queen Saovabha Memorial Institute i Thailands huvudstad Bangkok ett självklart alternativ. Till institutet, som drivs av Röda Korset och är världens näst äldsta ormfarm, kommer intresserade turister för att bevittna hur livsfarliga ormar mjölkas på sitt gift. Institutets huvuduppgift är att framställa ormserum för behandling av ormbett.

Efter en halvtimmes bildvisning med råd om hur man undviker att bli ormbiten, börjar personalen sitt arbete med ormarna som blivit en populär turistshow. Föreställningen är ett unikt tillfälle att få klappa en dödligt farlig kobra eller banded krait. Två gånger om dagen mjölkar man ormarna och med vana flinka fingrar tar skötaren tag bakom ormens huvud och trycker dess käft mot en glaskant för att pressa ur giftet som i huvudsak har effekt på nervsystemet eller blodcirkulationen. Blir du biten tar det ett par minuter innan du får symtom, berättar ormskötaren Cha-on Pungnam som själv blivit biten ett par gånger.
– Senast förlorade jag lillfingret. Det var en siameskobra som tog det. Det är en mycket smärtsam upplevelse när giftet sprider sig i kroppen och inte speciellt trevligt att se hur hand och arm svullnar upp till nästan den dubbla storleken. Men som tur är har vi alltid skickliga läkare och ampuller med motgift till hands, berättar Pungnam.

Det var den 22 november 1923 som den thailändska drottningen Sawang Vadhana invigde ormfarmen. Man insåg att det importerade serumet som användes inte hade någon effekt på ormbitna och beslöt att bygga en egen ormfarm för framställning av ormserum. Den man i världen som lär ha rekord på att giftmjölka ormar är sydafrikanen Bernard Keyter, intendent vid sydafrikanska Institutet för medicinsk forskning i Johannesburg. Under en tioårsperiod mjölkade han 780 000 ormar och erhöll 3 960 liter gift för forskning och serumproduktion. Och han blev aldrig biten!
I Thailand, som har 175 olika ormarter, varav 85 är giftiga, blir ungefär 10 000 personer ormbitna per år. För ca 20 av dem leder det till döden.
Om vilken orm som är giftigast och farligast tvistar de lärda. Det anses att giftet från vissa havsormar kan vara oerhört starkt verkande. Bland många ormexperter kommer sandrassel-ormen (Echis carinatus) först på listan över de farligaste och giftigaste landormarna. Det är en liten men väldigt aggressiv orm när den blir skrämd eller hotad. Sandrasselormen dödar omkring 8 000 människor om året i Asien och är vanlig i Mellersta Östern, Indien och Sri Lanka.

Utomordentligt farlig är också den sydöstasiatiska mangrove- och banded krait-ormen som är vanlig i Thailand. Banded krait är mycket slö på dagen men aktiv under natten. Den hugger snabbt och utan varning. Men smärtor och symtom kan låta vänta på sig. Detta kan förklara den höga dödligheten, eftersom folk inte bryr sig om att söka läkare när de blivit bitna. Kungskobran ( Ophiophagus hannah) som har en vidsträckt utbredning i Thailand och Sydostasien är också väldigt giftig. Förutom att vara världens längsta giftorm med en medellängd på ca fyra meter, är kungskobran en kannibal och lever nästan uteslutande av andra ormar.

Bland havsormarna anses Enhydrina schistosa vara farligast. Det är en 1,2 meter lång orm som håller till i grunda flodmynningar och tidvattensbukter och orsakar en hel del dödsfall i Sydostasien.